Sharp Recruitment & Consultants träffar Petter Törnquist, Chief Compliance Officer and Head of Ethics and Compliance på Saab.

Petters karriär startade som jurist på Setterwalls Advokatbyrå där han efter åtta år tog klivet ut till Saab som bolagsjurist.

Berätta lite om hur din resa har sett ut och hur du har hamnat i rollen du är på idag.

Det är en ganska klassisk karriärsresa. Man går in på en affärsjuridisk byrå där man sitter bra. Det är en väldigt bra fortsatt grundutbildning. Det var extremt lärorikt att som ung jurist få komma in på en större affärsjuridisk byrå med erfarna advokater. Jag hamnade i ett läge som många säkerligen gör, dvs att man vill komma närmare affären och ett större sammanhang. Det drev mig att söka mig mot ett bolag som Saab. Saab för mig var en väldigt attraktiv arbetsgivare. Jag gjorde en egen undersökning där jag satte upp olika kriterier på vad en framtida arbetsplats skulle erbjuda mig. Bland annat så ville jag till ett börsnoterat företag med huvudkontor i Sverige och där verksamheten skulle vara internationell. Dessa kriterier mötte Saab otrolig väl. 

När jag väl kom in på Saab jobbade jag inledningsvis som bolagsjurist väldigt mycket med det affärsområde som heter Aeronautics, som jobbar mot våra flygplattformar och framför allt Gripensystement. Jag gjorde det i tre till fyra år innan jag blev förfrågad om att ta ansvar för vårt Ethics och Compliance arbete. Det var en otroligt spännande utmaning givet hur Saabs affär och verksamhet ser ut. När jag var på Setterwalls jobbade jag under många år med utredningar och även med tvister. Rent generellt gav mig denna bakgrund, att ha jobbat med processer och utredningar, en bra bakgrund för ett effektivt compliance arbete. Det handlar om att sortera stora mängder information och analysera det. Det är något som man som processjurist blir väldigt bra på.

Sedan jag hoppade på den tjänsten 2012 så har den vuxit i omfattning och området växer i betydelsen mycket. Vi är inne i en ganska omvälvande period där frågeställningarna som hamnar i rutan Ethics och Compliance blir fler och fler. Det är tycker jag fortfarande är en ganska omogen miljö man orienterar sig i.

Hur är det att arbeta i en verksamhet med compliance där det inte finns någon direkt tillsynsmyndighet att rapportera till? Hur upplever du det är att sätta policys och rutiner som man ska förhålla sig till?

Jag tycker det var en rolig fråga och en vinkling jag inte har tänkt på. När du säger att vi inte har en tillsynsmyndighet så är den bara delvis korrekt. Det är inte så jag ser på min verksamhet. Vår tillsynsmyndighet är i stor utsträckning Departement of Justice i USA. Även om vi inte i någon formell mening har dem som tillsynsmyndighet så är det en aktör som vi på veckobasis försöker följa utvecklingen hos. Det är dem som jag ser som min tillsynsmyndighet i någon mening.

När det kommer till policys tycker jag det är intressant. För mig har det kommit att bli tydligt att policys måste vara enkla att förstå för människorna som sedan ska ta emot dem. Den oskolade compliance personen med en juristbakgrund kan ofta trampa fel och hamna i alltför detaljerade och sofistikerade regelverk. Jag tror att regelverken måste hållas enkla. Compliance, i grund och botten, handlar om kommunikation. Det finns saker i verksamheten som absolut inte får gå fel, men med det sagt skulle jag säga att det är bättre att 90% blir ganska rätt än att 10% blir helt rätt. Detta är en insikt som har med erfarenheten och praktisk erfarenhet att göra. Man kan inte ingripa ett sådant område med visionen eller tanken om att allt ska bli 100% rätt.

Hur ser samarbetet ut mellan compliance och andra kontrollfunktioner i organisationen?

Ska du få, i Saabs fall, 18 000 medarbetare att agera på det som du önskar blir du snabbt varse om att du inte kan åstadkomma detta själv från ditt skrivbord. Du måste hitta ett arbetssätt där du drar på andra resurser och kommer in i andra sammanhang och kan integrera ditt arbete i företagets större kontext. De bästa vännerna jag har är internrevision och HR. Internrevision mer i en reaktiv bemärkelse och HR i en mer proaktiv bemärkelse.

Vi försöker undvika att vi ska uppfattas som en internrevisionsverksamhet när vi är ute i verksamheten. Vi genomför också olika platsbesök som en del i vårt program och där har vi medvetet valt att inte kalla det compliance revision. Vi marknadsför det som ett sätt att komma och diskutera utmaningar och temperera verksamheten. Vi vill komma bort från att vi är en kontrollfunktion, tvärt om vill vi vara ett stöd och bollplank och hjälpa till att realisera mål. Vi vill gärna uppfattas som en ”enabler”.

Hur upplever du att marknaden ser ut, är det svårt att hitta rätt och bra kompetens?

Min uppfattning är att det är svårrekryterat och att det finns kompetensbrister. Om man betraktar compliance bortanför den rena kontrollinstansen, handlar det mycket om att kunna hantera risk och analysera risk. Det är i grund och botten en diskretionär övning som ställer höga krav på de som ska delta i det arbetet. Att hitta den typen av personer som kan göra det på ett bra sätt och utifrån ett företags unika utmaningar är riktigt svårt. Där måste man vara beredd på att investera mycket tid i sin personal. Man ska förvärva den kompetensen som bygger väldigt mycket på att man känner det företag man verkar i.

Många med dig, upplever att Sverige ligger efter i compliance jämfört med bland annat USA. Vad tror du detta beror på?

Jag tror att det i grund och botten är en tidsfaktor. Dessa frågor var man tidigare med i USA än vad man varit med i Sverige. Jag tror att det hela började med compliance och sedan strömmande det in i ethics. Startskottet, och varför amerikanska bolag fortfarande befinner sig en bit framför andra bolag typiskt sett, var att det första dokumentet som satte fart på detta var den amerikanska lagstiftningen FCPA, Foreign Corrupt Practices Act, som kom 1977. Något liknande har inte vi sett. UK Bribary Act kom inte förrän 2010, 33 år senare. Amerikanerna har haft ett tidsmässigt försprång, det tror jag är den viktigaste förklaringen.

Utvecklingen sker på den amerikanska kontinenten, sköljer in över Europa träffar de brittiska öarna först, stänker upp i Norden och sedan glider in över Nederländerna och börjar rinna ner över kontinenten. Tittar man på amerikanska bolag har de gått ifrån att ha en Compliance Offcer mot att ha en Ethics officer, eller Risk Officer. Den förskjutningen är tydlig på något vis. Den etiska paradigmen står i första rummet nu.

Hur ser compliance-trenderna ut inom industrin?

Det är ett område där det pågar en utveckling och där fler regulatoriska regelverk kommer på plats som man kommer se ha fler affärsetiska dimensioner. Jag tror vi kommer ha många år framför oss där vi upplever att kompetensen för att hantera dessa frågeställningar inte finns på plats, utan att det är något man själv måste vara med att lösa och själv jobba med dessa frågor. Ett led i kompetensgapet finns på en praktisk nivå bland praktiker, men det gör också att det gapet är ännu större på styrelse- och ledningsnivå. Det är en utmaning framöver.