Under de kommande fem åren förväntas efterfrågan på hybridprofiler inom juridik och teknik öka kraftigt, driven av trender som automatisering, ökande regulatoriska krav och cybersäkerhetsutmaningar. För att möta denna efterfrågan kommer nya strategier och utbildningsinitiativ att bli avgörande, inte bara för företag utan också för samhällens förmåga att hantera en digitaliserad värld.

Läs mer: Att hyra eller rekrytera jurister med teknisk kompetens

Hybridkompetensens roll i en digital era

Hybridkompetens inom juridik och teknik innebär att man har expertis som täcker två traditionellt separata områden. På juridiksidan handlar det om kunskap i till exempel lagstiftning kring områden som dataskydd, immaterialrätt och teknologireglering. På teknikens sida krävs insikt i programmering, cybersäkerhet, AI och automatiserade system. Det är denna dubbla förmåga som gör hybridkompetens så unik och värdefull.

Ett exempel är arbetet med AI-reglering. Tekniken har snabbt blivit en central del av många verksamheter, men användningen av AI är fylld av juridiska och etiska utmaningar. Hur säkerställer man att algoritmer är rättvisa och fria från bias? Hur bedömer man ansvarsfrågan när en AI gör ett felaktigt beslut? Här behövs personer som inte bara kan tolka juridiska texter utan också förstå hur algoritmer fungerar på en teknisk nivå.

Ett annat område är cybersäkerhet. När cyberhoten växer i omfattning och komplexitet blir det avgörande att ha juridisk kompetens för att hantera konsekvenserna av dataintrång, samtidigt som man har teknisk förståelse för att kunna analysera intrångets natur och implementera skyddsåtgärder. Kombinationen av dessa kunskaper är sällsynt, vilket gör rekrytering av hybrida profiler inom juridik och teknik till en central utmaning.

Utmaningar vid rekrytering av jurister med hybridkompetens

Att rekrytera jurister med teknisk kompetens är dock långt ifrån enkelt. Den första och mest uppenbara svårigheten är att det inte finns tillräckligt många personer med denna dubbla expertis. Traditionellt har utbildningsväsendet separerat juridiska och tekniska utbildningsvägar. Detta har resulterat i att få yrkesverksamma har haft möjligheten att utveckla en bred kompetensprofil.

Ett annat problem är att arbetsmarknaden ställer orimligt höga krav på kandidater. Många arbetsgivare söker efter individer med både teknisk och juridisk erfarenhet, vilket innebär att en kandidat i praktiken förväntas ha dubbel utbildning och flera års arbetslivserfarenhet från båda fälten. Detta är svårt att hitta, särskilt i en konkurrensutsatt marknad där dessa talanger är extremt efterfrågade.

Konkurrensen om hybrida talanger är dessutom global. Företag i teknikdrivna ekonomier som USA, Tyskland och Singapore satsar stort på att attrahera denna typ av kompetens. För mindre företag eller organisationer utanför de tekniska epicentrumen blir det en extra utmaning att matcha de löner och förmåner som erbjuds på dessa marknader. Resultatet blir att hybridkompetens koncentreras till vissa geografiska områden och sektorer, vilket fördjupar den globala obalansen.

Läs mer: Varken lagstiftare eller individer har hunnit med den tekniska utvecklingen

Strategier för att möta behovet av hybridkompetens

För att möta den växande efterfrågan på hybridkompetens måste företag och samhällen tänka långsiktigt. En av de mest lovande strategierna är att utveckla utbildningsprogram som redan från början kombinerar juridik och teknik. Många universitet har börjat inse behovet av att bryta ner barriärerna mellan discipliner och erbjuder nu tvärvetenskapliga program. Dessa program lär ut grundläggande programmering och datateknik för juriststudenter, samtidigt som teknologiska studenter får utbildning i juridik och regulatoriska ramar.

Samarbeten mellan universitet och företag blir också allt viktigare. Genom att skapa praktikprogram och forskningsprojekt kan organisationer bidra till att forma utbildningen och säkerställa att den möter verkliga behov. Företag som Microsoft och Google har exempelvis lanserat partnerskap med högskolor för att utveckla specifika kompetenser, som dataskydd och AI-reglering, bland studenter.

En annan viktig strategi är att investera i vidareutbildning och omskolning av befintliga medarbetare. Många organisationer inser att det är mer realistiskt att utveckla hybridkompetens internt än att försöka rekrytera den externt. Genom att erbjuda kurser och certifieringar inom exempelvis AI, cybersäkerhet och dataskydd kan företag skapa en pipeline av interna talanger som kan axla dessa nya roller. Detta kräver dock en kultur av livslångt lärande och investeringar i interna resurser för kompetensutveckling.

För att säkerställa tillgång till rätt kompetens kommer arbetsgivare också behöva anpassa sina rekryteringsprocesser inom juridik. Flexibilitet i kravspecifikationer, såsom att vara öppen för kandidater med kompetens inom bara ett av områdena, kan ge möjligheter att bygga hybridkompetens på arbetsplatsen. Dessutom kan digitala verktyg som AI-drivna rekryteringsplattformar hjälpa arbetsgivare att identifiera kandidater med dolda hybridfärdigheter.

Läs mer: Så bygger Nordea Legal med Design

Kommande trender inom juridik och teknik

Under de närmaste fem åren kommer flera trender att forma arbetsmarknaden och utbildningslandskapet för hybridkompetens inom juridik och teknik. En av de mest framträdande är automatiseringen av juridiska och tekniska processer. Legal tech-industrin växer snabbt och erbjuder alltmer sofistikerade verktyg för juridisk dokumenthantering, analys och beslutsfattande. Dessa verktyg kommer att kräva experter som både kan förstå de tekniska funktionerna och säkerställa att de används juridiskt korrekt.

En annan viktig trend är framväxten av nya yrkesroller. Roller som AI Compliance Officer, Data Privacy Consultant och Cybersecurity Legal Specialist kommer att bli centrala i många organisationer. Dessa roller kräver en unik blandning av färdigheter och representerar framtidens hybridkompetens.

Slutligen kommer globaliseringen och digitaliseringen av arbetsmarknaden att skapa nya möjligheter och utmaningar. Företag kommer allt oftare att rekrytera internationellt för att fylla sina behov, vilket skapar nya krav på att navigera kulturella och juridiska skillnader mellan regioner. Samtidigt kommer utbildningsplattformar online att erbjuda fler möjligheter för yrkesverksamma att skaffa sig hybridkompetens oavsett var de befinner sig.

Hybridkompetens – en nödvändighet i en digital värld

Framtidens kompetensförsörjning inom juridik och teknik kräver en holistisk och långsiktig strategi. Hybridkompetens är inte bara en tillfällig trend – det är en nödvändighet i en värld där teknik och juridik alltmer smälter samman. Genom att satsa på utbildning, vidareutveckling och internationella samarbeten kan företag och organisationer säkerställa att de har rätt kompetens för att möta framtidens utmaningar.

För individen är hybridkompetens också en möjlighet att positionera sig i framkant av en snabbt växande arbetsmarknad. Att kombinera juridiska och tekniska färdigheter kan bli en av de mest värdefulla investeringarna för karriären under det kommande decenniet. Genom rätt satsningar på utbildning och innovation kan både individer och organisationer säkerställa att de inte bara överlever, utan blomstrar, i den digitala tidsåldern.