Under en relativt kort period har advokatbranschen upplevt en omvälvning – konkurrensen har ökat liksom kraven från klienterna. Nya skatteregler har lett till olika strukturella åtgärder vilket i sin tur har inneburit stora omorganisationer. Det sker en generationsväxling i branschen.

Allt detta och mycket mer har tvingat byråerna till nya insikter och åtgärder. Fler anställda på advokatbyråerna måste ackvirera och det räcker inte längre med att vara en noggrann, skarp och analyserande biträdande jurist eller advokat med hög integritet. Kraven på att jurister ska ha sociala och kommunikativa färdigheterna som underlättar kontakten med klienterna och därmed försäljning av juridisk rådgivning har tillkommit.

Att vara en skarp och bra jurist är inte längre ett uttalat krav utan en grundläggande förutsättning.

För oss rekryterare som arbetar mer nischat med advokatbyråer och upplever denna snabba förändring på nära håll, blir HR Commitments Erik Karlssons teori om kretsloppstänkande – som han denna gång lägger fram i en debattartikel i Dagens Juridik 31 mars 2015 – något av en utopi.

I sin teori framhåller Erik Karlsson att det sker någon slags ”braindrain” från advokatbranschen till bolagen då byråerna inte har kunskap om, eller kapacitet, att behålla och senare locka tillbaka så kallade toppresterande jurister.

Frågan som uppkommer är naturligtvis hur artikelförfattaren definierar ”topprestation”, vilket det tyvärr inte redogörs för.

Inte heller tar författaren upp den ekonomiska aspekten och möjligheten att det helt enkelt inte är ekonomiskt hållbart att ha kvar alltför många seniora advokater som inte direkt medverkar till, eller där man ser potentiell, generering av intäkter.

Då juristavdelningen på bolagen är en supportfunktion ställs andra krav på de anställda än på advokatbyråerna. Bolagsjurister har till exempel inte några intäktskrav, vilket är en av anledningarna till varför advokater och biträdande jurister går över till bolagen.

En annan anledning är den mer utpräglade specialiseringen på advokatbyråerna. Det är därför inte så konstigt att advokatbranschen har utvecklats till plantskola för andra organisationer.

Majoriteten av chefsjuristerna vill rekrytera kandidater som redan kan granska och skriva avtal, vilket man varken lär sig på universiteten eller i domstolarna, som kan kommunicera med icke-jurister och som har utvecklat sitt affärskonsekvenstänkande.

Trots det är chefsjuristerna mycket väl medvetna om den konverteringstid som ändå krävs för att ”göra om” en advokat till en bolagsjurist.

Vår uppgift som juristrekryterare är att hitta rätt talang till varje bolag och advokatbyrå. Olika advokatbyråer och organisationer kräver olika slags kandidater med olika teoretisk grund, erfarenhet, personlighet, säljpotential och även bakgrund.

Allt fler advokatbyråer, precis som andra konsultintensiva företag, börjar arbeta med processtyrning av talanger för effektiv personalplanering och kontinuitet. Med hjälp av utvecklade processverktyg kan advokatbyråerna identifiera, utveckla och bibehålla den personal som organisationen har behov av.

Precis som andra företag i den privata sektorn upprättas individuella planer som följs upp och utvärderas varje år. De som inte uppfyller uppsatta mål och kriterier får lämna och gå till andra företag eller byråer – inte för att de är sämre utan för att de passar bättre och kan utvecklas bättre i en annan organisation.

På så sätt kan byråerna ekonomiskt planera behovet av antal juniora och seniora associates, delägare, specialister – m fl.

Genom att tillföra den ekonomiska aspekten samt en definition av topprestation i rekryteringsresonemanget, framkommer en relativt stor skillnad mellan bolagsjurister och juridiska rådgivningskonsulter. Det finns många anledningar till varför juridiska rådgivare byter yrkesbana och blir bolagsjurister.

Självklart erhåller en bolagsjurist många nya insikter och erfarenheter som en advokatbyrå kan ha nytta av. Men eftersom varje rekrytering är en investering vars ROI (Return on Investment) måste beräknas är det få advokatbyråer som har råd att upprätthålla seniora biträdande jurister/advokater och delägare som inte genererar egna intäkter inom en relativt snar framtid.

För de ”toppresterande” advokaterna blir stimuleringen, investeringen och uppoffringen som krävs för att utvecklas till en bra jurist och samtidigt bygga upp och upprätthålla kontakter med klienter, i de allra flesta fall, alldeles för stor för att en alternativ karriär som bolagsjurist skulle vara intressant.